9 september 2014

MAN FÅR GÖRA DET BÄSTA..


Vi köpte vårt hus för 10 år sedan, vi hade letat hus ett tag och drömmen var ett kråkslott på landet.
När jag var liten och åkte med familjen till Svenljunga där våra släktingar bor fanns det ett hus som jag alltid drömde om, ett riktigt kråkslott.
Huset står kvar och jag drömmer fortfarande men något kråkslott eller hus på landet blev det inte för 10 år sedan, det blev en fyrkantig låda från 1946 mitt inne i samhället.
Visst kan jag bli så avundsjuk på alla som har köpt sitt drömhus, med gamla stora fönster, trägolv, balkar m.m.
Patricervillor, viktorianska hus ja gud vet allt som man ibland önska man bodde i.
Men vill jag flytta, nej faktiskt inte kanske när barnen har blivit stora.
Har inte lust att åta mig ett stort renoveringsobjekt nu när barnen är små och vi som äntligen har kommit i ordning.
Huset har stor potential och det är egentligen framsidan och trädgården som är ren katastrof, men den finns en plan för detta och det är bla. en stor veranda och vem vet någon dag kanske den står där.

I våras fixade vi till vår altan och vi har byggt en ny trappa som blev så bra och lyfte hela altanen.
 
 
Vi behandlade även vårt altangolv, vi valde att använda
Tjärolja och linoljefärg nyans Bensvart från Ottossons Färgmakeri
Jag blandade ihop dessa tills jag fick en nyans som kändes bra.

Kram
Sandra

3 kommentarer :

  1. Så fint ni har det. Verkligen snygg färg på trappen. Känner igen det där med att drömma om ett slags hus och bo i ett annat. Här var också drömmen om en stor trävilla med tinnar och torn men hamnade i en fyrkant från 70-talet. Men jag håller med dig, flytta det vill jag inte men jag har en tanke på om miljonen skulle komma så hade jag nog köpt mig ett litet torp vid en sjö gärna ett med tinnar och torn;)

    Fin dag till dig
    Kram
    Annie

    SvaraRadera
  2. Oj vad förvånad jag blev , jag trodde ni bodde i ett väldigt gammalt hus, särskilt när jag sett bilder från kök och glasveranda Vad fint du har gjort där ute.. ♥ ♥ ♥ Kraaam pia

    SvaraRadera
  3. Vad jag känner igen mig i det du skriver! Samma här, har inte alls mitt drömhus men läget är mer än vad man kan drömma om här där vi bor. Jag älskar mitt hus och det blev blixtförälskelse första jag klev över tröskeln. Trots 70-talstapeter och plastmattor kände jag att här ska jag bo. Allt är egentligen fel. Huset är från 1942 och ligger i Sörmland och jag vill bo i en hälsingegård med älven framför och skogen bakom. Men nu bor jag här nere i södern och då vill jag bo i mitt älskade hus.

    Jag tycker ni gjort storverk med ert hem och för mig är du en stor inspirationskälla!
    Kram Cicki:)

    SvaraRadera

Skriv gärna en rad eller två.
Det gör mig väldigt glad.
Tack söta och varma kramar till er.
Sandra